Jag vet inte ens vart jag ska börja, allting verkligen flyter på så himla bra!
Team känslan är bättre än någonsin och både vardagen som träningen går som på ett rullande band,
vi lär oss tillsammans och vi utvecklas tillsammans!
Både igår och idag har jag umgås med Arvid och hans aussie Lexie, det är så roligt när ens hundar går ihop dom behöver inte busa och springa runt utan dom kan även bara gå brevid varandra och strosa, sådana relationer värderätter jag högt! Då speciellt Satsa är en hund som ligger allmänt väldigt högt i aktivitetsnivå är det skönt att dom faktiskt kan ligga inne och bara sova brevid varandra istället för att busa hela tiden. Så igår så gick vi en jättefin promenad på ca 7-8 km inne i skogen, det var otroligt fint och skönt att gå i det underbara vädret och bara prata mellan allt från himmel och jord.
Idag var vi och tränade agility, vi började med att öva på lite enskilda saker, jag och introducerade däcket för Satsa och det blev en hit direkt! Himla roligt med en hund som tycker allt är skoj!
Sedan byggde vi upp en längre kombination, som var rätt svår för att vara mig och Satsa.
Team känslan är bättre än någonsin och både vardagen som träningen går som på ett rullande band,
vi lär oss tillsammans och vi utvecklas tillsammans!
Både igår och idag har jag umgås med Arvid och hans aussie Lexie, det är så roligt när ens hundar går ihop dom behöver inte busa och springa runt utan dom kan även bara gå brevid varandra och strosa, sådana relationer värderätter jag högt! Då speciellt Satsa är en hund som ligger allmänt väldigt högt i aktivitetsnivå är det skönt att dom faktiskt kan ligga inne och bara sova brevid varandra istället för att busa hela tiden. Så igår så gick vi en jättefin promenad på ca 7-8 km inne i skogen, det var otroligt fint och skönt att gå i det underbara vädret och bara prata mellan allt från himmel och jord.
Idag var vi och tränade agility, vi började med att öva på lite enskilda saker, jag och introducerade däcket för Satsa och det blev en hit direkt! Himla roligt med en hund som tycker allt är skoj!
Sedan byggde vi upp en längre kombination, som var rätt svår för att vara mig och Satsa.
I början var jag väldigt skeptisk till att vi någonsin skulle klara staketet som är i mitten, så jag sätter upp Satsa och går bort till hinder två och känner att det får bära eller brista. Som den stjärna hon är så sätter hon det på första försöket, just då i den sekunden hade jag lätt kunnat sätta mig ner och gråta, det var en sådan skön känsla! Annars var det en otroligt rolig bana att köra, men något som vi måste öva på är att inte suga så mycket efter tunnlar!