Men allt kunde inte gått sämre. Det började med att det stog en plasthäst utanför som var det läskigaste i hela världen! Det fanns inget värre så hon stog där och skällde i kanske 5 min. Jag satte mig ner på huk och klappade henne och kollade på hästen. Vilket jag har hört ska vara bra. Det funka inte överhuvudtaget så jag började klappa hästen istället. Vilket funkade bättre! Så efter att hon faktiskt hade gått fram och luktat på hästen så gick vi in. Då ligger det en ett stort gosedjur som ser ut som en bulldog. Och den va ännu mer läskig en vad hästen var. Till skillnad från denna gången så lät jag henne skälla tills allt va bra. Men då kommer det fram en hund som inte jag har sett precis där gosedjuret är och hon skäller. Hon låser sig helt total och det enda hon gör är att skälla. Så denna gången gick jag ut, jag struntade i allt och gick ut. Det är som en panik som lägger sig över mig, som om jag måste där ifrån. Som om min hund vore ett monster. När jag gick ut kände jag mig bara helt tom. Samtidigt så måste jag visa Satsa hur hon ska uppföra sig, jag kan inte stå där och vara lika osäker som henne. Jag måste veta vad det är jag sak göra i situationen.
Så just i dessa situationerna känner jag mig sämst i världen, som om jag får henne att skälla.
Iallafall efter att vi hade varit ute och gick in igen så var hon som en helt annan hund. Hon gick förbi hundarna utan några problem hon hälsar på alla människor och hon är sig själv. Hon har verkligen blivit mycket bättre mot människor innan kunde hon göra exakt likadant mot dom. Men nu är det som "tur" är bara mot hundar. Och samtidigt som jag vill träna hur mycket som helst på detta vill jag även bara skita i allt.
Så nu min fråga till er, vad ska jag göra?