Inte en hund som redan finns i familjen utan att få välja en helt egen hund att kolla efter den och att få köpa den för egna pengar. Jag valde en blandras jag valde en hund som inte var renrasig och jag valde henne helt själv. Jag valde bort en renrasig border collie för att jag inte tyckte att jag hade tillräckligt med erfarenheter för att ha en border collie som första hund. Jag valde också bort aussien för att jag visste hur tuffa dom kunde vara. Jag har haft satsa i 4 månader, och jag har redan fått höra kommentarer som "om jag fick välja så hade jag inte valt en blandras"
"Men du kan ju nästan förstå att vi avelsmänniskor inte gillar blandraser"
"va fin hon är för att vara en blandras"
Det kanske inte är så hårda ord egentligen men jag är bara 16 år och jag lever min dröm. Vad spelar det för roll om dom är avelsmänniskor varför kan man inte ge henne en chans hon är inte sina raser. Hon är en individ som alla andra hundar. Jag kan verkligen inte förstå vad det spelar för roll för människor att jag valde en blandras, det är ju inte dom som får "lida" utav det. Men när folk säger så, så är det inte Satsa som tar illa upp det är ju faktiskt jag. Menas det med att jag är en dålig människa då, för att jag valde att köpa denna blandras. Varför kan inte bara folk vara glada för att man själv är glad, för att man tycker om sin hund för att man lever drömmen för att man just har henne att man har sin drömhund.
Men det finns dagar då jag tvekar och tänker "om jag hade valt en renrasig".
Jag önskade bara att folk kan acceptera mitt val av hund på samma sätt som jag accepterar andras val av hund.
Jag vill bara bevisa för alla att det spelar ingen roll vad det är för ras, och att man ska skita i alla andra och göra det man själv tycker. Men det är inte så enkelt när det alltid är någon som påminner än om att min hund är en blandras och då kan man inte lyckas. Men jag ska inte lyckas för någon annans skull heller jag ska lyckas för min skull för jag vill ge allt för min hund. Hon heter Satsa för en anledning!