Jag och Satsa kom hem redan i torsdags med tåget, resan gick hur bra som helst som den så gott som alltid gör! Hon ligger där på sin filt i sätet och bara sover det är en sak som är otroligt positivt med en hund som inte är speciellt "framåt", hon vill helst inte fram och hälsa och sover hellre än att hälsa på någon. Något som chockerade mig i början när jag åkte hem med Satsa är över hur många som vill klappa och prata med henne, men även hur många som faktiskt är rädda för hundar. Det är så himla lätt att tänka på att alla gillar hundar när man går på ett hundsportsgymnasium och umgås med hundnödar, man märker oerhört på folks kroppsspråk om dom är rädda för hundar och det tycker dock Satsa är lite obehagligt när folk stirrar och rör sig konstigt, nog om det! I fredags när vi var hemma och det var så otroligt fint väder passade jag på att rasta kameran och Satsa samtidigt och det blev några otroligt vackra bilder, vi gick i skogen och solen lyste igenom! När vi gick där själva i skogen (trodde jag) så kom det fram en liten Staffordshire bullterrier och en ilsken matte efter som skrek "DIVA". Jag skulle gissa på att hon inte var så gammal och att dom tränade inkallning eller något, jag sa sitt till Satsa och hon lät Diva gå fram och lukta men sedan försökte jag få bort diva och allt gick bara toppen! Min lilla guld hund! Men idag på påskafton så skulle vi iväg och äta påskmiddag hos min farmor och farfar som vi alltid gör, vi hade fått påskägg med massor med godis speciellt choklad. Jag tänkte inget mer på det men sedan när vi kommer hem är hela golvet fyllt med papper från chodklad och allt är helt tomt.. Satsa är tjock som en ballong runt magen så det var bara att åka in akut med henne till veterinären och få henne att spy, och som vi trodde var hon absolut boven till allt! Men allt har bara gått bra sen dess och hoppas inte det blir värre! Om ca 1 vecka så är Satsa 17 månader då är det bara en månad kvar tills hon får tävla i agility, det är något som är skitroligt men även otroligt stressande.
Jag får en sån himla prestationsångest över folk som kör sin första tävling när hunden är 18 månader och får pinne och allt är så himla enkelt! Jag vet inte ifall jag ligger väldigt efter med vår träning eller om man ens kan ligga efter i träning? För det känns som om någonstans i mitt huvud har jag fått för mig att jag ska vara startklar med Satsa när hon är 18 månader och det finns inte en chans i världen att vi kommer vara klara tills dess. Men samtidigt som jag tänker varför stressa? Satsa kommer förhoppningsvis bli ca 12-14 år, vi kommer kunna tävla aktivt i 10 år om inget händer. Så jag fattar inte varför jag sätter en sådan himla stor press på mig själv att tävla när hon är 18 månader. Egentligen så vet jag inte ens hur vanligt det är att man börjar tävla med dom när dom precis är 18 månader heller? För jag vill verkligen inte komma ut till tävlingsbanan med en halvklar hund, jag vill känna att vi gjorde så bra som vi kunde och att vi faktiskt har en chans mot dom andra hundarna! Som det ser ut idag så kan Satsa bara 4 pinnar slalom som hon sätter riktigt fint så gott som varje gång, hon har kört balansen 1 gång och dom andra balanshindrerna har hon aldrig kört. Men vi kämpar vidare och vi tävlar när vi blir klara! Idag klockan halv 12 så gick jag och Satsa upp mot Hanna för att träffa henne och Flipp.
Det finns nämligen ett ställe som heter norrlandsutsikten, där det ska vara jättefint, men även vägen dit ska vara mysig. Så vi började gå från Hanna och vi gick i en jättemysig skog i ca 1 timme innan vi kom fram till själva utsikten, egentligen skulle jag inte vilja säga att det är något speciellt det är ett kalhygge men man blir ju intresserad när folk pratar så mycket om det! Så när vi väl var där så satte vi oss ner och fika och insåg samtidigt hur kallt det var, det var strålande sol men en blåst som kändes som en snöstorm. Så vi fick fort komma upp på benen igen för att få igång kroppen så man inte blev en isbit. Så jag tog fram min kamera och gick, fick inga speciellt bra bilder men det är alltid ett roligt minne iallafall! Måste bara ursäkta hennes hållning på bilden under, jag vet inte varför hon ser ut som en säck potatis.. Nu är denna otroligt långa men roliga veckan slut!
Hela veckan har vi åkt runt och kollat på arbetsplatser där man skulle kunna tänka sig jobba på, vi har varit på hunddagis, djuraffär, hundsim, vetrinärstation även uppfödare mm. Jag är otroligt glad över att vi gjorde detta, det har gett mig en bättre uppfattning med vad jag skulle vilja jobba som men även vad jag inte vill jobba som. En av mina drömmar har alltid varit att bli djursjuksötare och när vi var på vetrinärstationen så insåg jag verkligen att det är det jag vill! Att jobba med djur och samtidigt göra en bra sak för dom är något som jag tycker verkar vara otroligt intressant så ni kan ju gissa vart jag ska praktisera på sommarlovet! Men något som jag även har intresserat mig mer på är uppfödare, jag tänkte att man gör det mycket för att gosa med valpar och ta hand om dom mm. Men det är så himla mycket mer än så det handlar om kombinationer, stamtavlor att avla fram något som man tror på, något som är bra för rasen! När Kerstin som föder upp jakt labradorer började prata om det så fick jag en helt annan bild på uppfödning och det är absolut något som jag skulle kunna ha som en hobby i framtiden! Eftersom att vi har slutat tidigare och bara haft lektioner i stallet när vi väl hade lektioner har gjort att Satsa har fått träna en del agility i veckan! Vi har börjat vår resa till säkra kontaktfält på balansen, vilket är svårare än vad man tror! Men än så länge har vi bara kört med balansen och vi har bara tränat 1 gång och det slutade med att hon tog hela blanshindret och kontaktfältet så detta är nog något för henne! Vi är tillbaka i Forshaga och skolan är igång för fullt, och det är äntligen vår!! Gud va skönt det är med lite värme, tänk att man glömmer bort under vinter hur underbart det faktiskt är med vår och sommar. Idag var det 7 grader i solen och det var helt underbart så jag och Nellie och Laika gick en promenad på ca 40 min innan skolan, helt underbart! I veckan har vi haft två dagar med APL vilket är jätteroligt verkligen, så hela nästa vecka så ska vi också ha APL och åka runt och kolla olika arbeten där man skulle kunna jobba eller praktiserna. Varför vi har detta nu är för att på sommarlov så ska vi ha praktik i 3 veckor utöver sommarlovet, så för att vi ska veta vart vi vill praktisera så ska vi kolla på olika arbeten. I helgen har vi även kurs med SWDI om belöningstekniker vilket ska bli otroligt lärorikt att gå, en riktig vecka att se fram emot! Utöver massor med skola har jag faktisk hunnit med Satsa också, jag har gått flera långpromenader i det underbara värdet och även tränat agility! Agility tränade jag och 3 st andra igår vilket var riktigt kul vi byggde upp en längre kombination och körde. Satsa uppförde sig överförväntan och starterna var helt toppen, 1 tjuvstart på hela kvällen! Hon satte även hela banan och fick öva på säcken i en kombination. Idag i skolan fick vi även in nya balanshinder vilket passar otroligt bra nu, så i veckan ska gungan introduceras långsamt men säkert! Så hela denna veckan har jag haft sporlov vilket har varit otroligt skönt! Veckan innan sportlovet så bad jag min mamma att ringa till Elin för att boka en privattimme vilket var väldigt välbehövligt när vi var där och träna i måndags, det är så himla lärorikt att träna för någon annan! Det viktigaste som jag lärde mig är att jag måste vara mer bestämd mot henne jag är som ett litet 5 årigt barn som bara gnäller på henne jag säger aldrig till henne på skarpen på agilityplanen. Varför? Jag antar att det är för att jag vill att hon ska tycka att agility är så roligt som möjligt men det får liksom till en gräns. Sedan lärde jag mig även massor med bra övningar som vi ska öva på! Så det var verkligen värt varenda krona. Sedan var planen att vara allmänt aktiv med Satsa och gå på långpromenader när vi äntligen är hemma på landet och även åka till klubben och träna slalom. Men det blev väldigt ändrade planer på det då min kropp bestämde sig för att få feber och bli bomb förkyld så det kunde jag glömma. Som tur är har jag värdens snällaste mamma som går ut och går med Satsa åt mig så hon slipper lida för att jag är sjuk! Det blev även film på agilitypasset med Elin: Igår var vi iväg och simmade igen!
Igår var det tredje gången som vi var iväg och simmade och för första gången så fick hundarna simma två gånger. Dom andra gångerna har dom simmat en gång i ca 2 min, beroende på hur hundarna beter sig och vad dom tycker om det. Satsa var andra hunden ut och simma och hon tycker verkligen inte om det men hon var faktiskt förvånande nog helt okej, hon får mest panik i början men sedan så var hon helt okej. Hon simmade på och tog leksaken i munnen! Andra gången så gick det mycket sämre hon var inte alls lika lugn och ville egentligen vara bara där ifrån men istället så provade jag att hålla i henne och säga till henne "lugn, lugn" och hon lugnade ner sig otroligt mycket! Hon simmade dock inte lika mycket utan lät mig hålla uppe henne men jag tror det är viktigt för henne att bara känna att det inte är någon fara, så vi åkte ifrån där med en toppen känsla! I helgen har vi verkligen haft massor med hundrelaterade saker att göra! På fredagen så tränade vi bara praktiskt i skolan, vi tränade i ett häfte vi har om allmänlydnad vilket är väldigt roligt. Älskar verkligen dom praktiska hundlektionerna, man får ut så mycket mer utav dom att faktiskt se och lära sig bara genom att bara kolla på min egna hund. Så då var hon trött och nöjd när vi kom hem i fredags och vi gick bara promenader utöver träningen på skolan, sedan låg hon verkligen bara och sov! På lördagen så fick jag ett meddelande på min mobil från Mika, hon frågade ifall jag ville gå till Deje och tillbaka och självklart ville jag det, så efter ca 15 min var vi på väg och vi gick hela 2 mil! Sedan var verkligen Satsa helt död, hon sov hela dagen verkligen vilket är helt förståeligt efter att ha busat med Castor hela promenaden. Så på söndag ville jag egentligen haft en vilodag men eftersom att jag hade bokat hallen och redan hämtat nyckeln så tränade jag lite ändå, dock inget allt för seriöst. Det blev egentligen bara mest bara en flummträning, men jag lyckades dock filma så här har ni: Jag har aldrig varit så självgod som jag var förra fredagen då jag skulle prova drag med Satsa för andra gången i hela våra liv och dessutom på skidor. Borde tillägga att började med att jag kollade på draghunds SM och så svårt var det inte för dom, eller?
Så jag och några andra bokade en buss för att bli körda till Skived och åka skidor, under hela veckan innan så funderade jag på ifall detta verkligen var en sån bra idé. Men mina vänner dom hade allt åkt skidor redan första gången dom drog och det var inga problem alls,så jag kom fram till att det inte skulle vara några problem alls. Vad kunde gå fel liksom? Hon är snabb och hon har ju provat drag 1 gång innan och då sa dom ju att hon faktiskt var duktig! Så hela veckan pratade jag om hur snabb hon är och hur vi bara skulle köra om alla, veckan gick längre och längre och till slut kom fredagen då det var upp till bevis! Nu jävlar ska jag visa vad vi går för. Jag fixade ett par skidor och allt var man behöver och när vi kommer fram så börjar jag med att värma upp Satsa. Sedan när jag kommer tillbaka så har redan alla som faktiskt kan något om skidor och drag åkt iväg med sina hundar så då var det jag och några andra kvar, men jag var fortfarande rätt lugn för när jag har tagit på mig skidorna och Satsa sin sele så är det ju bara att köra. Så jag sätter på mig skidorna vilket bara det tog 10 min innan jag fatta hur man tog på sig dom, sedan så satte jag på Satsa selen och jag åkte bort till spåret och väntar på dom andra som ska bli klara. Så när alla står i spåret så säger jag fram till Satsa och det första hon gör är att hoppa upp och nafsar mig i armen. Men sånt händer eller hur? så gör säkert alla draghundar. Så efter ca 10 min så har jag stått stilla med min jävla studsboll till hund och jag kommer ingenstans, så vi kommer på den geniala idén att ha en hare framför oss vilket slutade med att hon sprang 5 meter hoppa upp på mig i 2 sek sedan sprang hon igen. Sedan satt jag i snön resten av tiden vi var där i ren chock, varför drar inte min hund? Nu i efterhand förstår jag självklart att det kräver nog mer än bara att sätta på hunden sin sele och köra. Så jag ska aldrig mer underskatta någon som kör drag! |